Vanliga frågor om lättläst

Klicka på frågan så kommer du till vårt
svar

Om övergången till MTM från 2015

Den 1 januari 2015 övertar Myndigheten för tillgängliga medier,
MTM, ansvaret för statens insatser för lättläst. Här har vi samlat
vanliga frågor om övergången och vi kommer kontinuerligt att fylla
på med fler frågor som vi får av läsare, förmedlare,
samarbetspartners, intresseorganisationer och andra.

Till frågor och svar inför övergången

Lättläst text om övergången

Frågor om lättläst och läsning

Vad gör en text lättläst?

Vem behöver lättläst?

Finns det grupper som lättläst passar sämre
för?

Finns det en risk att läsare tar “den lättaste
vägen”

och därigenom blir sämre läsare?

Finns risken att författarens språk går
förlorat i en lättläst bearbetning?

Blir det lättlästa språket
utarmat/urvattnat/förvanskat?

Hur vet man att lättläst fungerar? Finns det
forskning på området?

Räcker det inte med så kallat klarspråk, behövs
verkligen lättläst också?

Är det inte tekniken som är viktigast för att
skapa

tillgänglighet för alla, det vill säga en kombination

av text, ljud och bild som gör att alla klarar en “vanlig”
text?

Är det möjligt att skapa en lättläst text som
passar för alla målgrupper?

Kan man
förenkla för mycket, så att det viktiga budskapet

i samhällsinformationen går förlorat?

Har ni material på engelska eller på andra
språk?

Frågor om 8 SIDOR, LL-förlaget, Lättläst-tjänsten och
Läsombud

Frågor om 8 SIDOR

Frågor om LL-böcker

Frågor om Läsombud

Vad gör en text lättläst?

– Texten ska utgå från läsaren. Texten ska anpassas till
vilken typ av läsare som den vänder sig till.

– Texten ska ha en röd tråd och ta tag i läsaren direkt.

– Sammanhanget ska vara tydligt -läsaren ska inte behöva ha
omfattande förkunskaper.

– I texten används vardagliga ord och korta rader.

– I layouten ska text och bild ska samspela.

– En luftig formgivning – den text som läsare möter skall vara
överskådlig och tilltalande.

Vem behöver
lättläst?

Vi vet att många människor har svårt att läsa. Studier visar att
13 % av den vuxna befolkningenhar stora lässvårigheter. De som
framförallt kan behöva lättläst är

– Personer med dyslexi och med andra läs- och
skrivsvårigheter.

– Nysvenskar

– Personer med intellektuell funktionsnedsättning

– Personer med afasi

– Äldre med demens

– Ovana läsare

– Barndomsdöva

– Andra grupper som har svårt med läsningen av olika skäl

Finns det grupper som
lättläst passar sämre för?

De som redan läser svenska bra har större nytta av texter som
använder det språk som möter läsaren i vardagen. Det finns alltså
pedagogiska och praktiska skäl för normalläsaren att inte bara läsa
lättlästa texter. Samtidigt finns lättläst information, litteratur
och nyheter som alla kan läsa med god behållning. En välgjord
lättläst text kan naturligtvis vara till glädje för många. Och ett
bra sätt att komma igång med läsningen om man av något skäl tappat
lusten att läsa (eller aldrig hittat den)!

Finns det en risk
att läsare tar “den lättaste vägen” och därigenom blir sämre
bokläsare?

Alla människor behöver förstås inte lättläst. Risken att vuxna
människor som klarar av svårare litteratur ändå väljer lättläst
bedömer vi som liten. Unga läsare i skolan måste få handledning av
sina lärare kring vilka böcker som passar dem bäst. För vissa
fungerar lättläst som en inkörsport till annan litteratur, och de
ska sedan “slussas vidare”. För andra blir lättläst ett sätt att
kunna ta del av litteraturen på sina villkor och utifrån sina
förutsättningar.

Finns det
risk att författarens språk går förlorat i en lättläst
bearbetning?

Till att börja med så är majoriteten av de böcker som
LL-förlaget ger ut originalberättelser, det vill säga skrivna på
ett lättläst språk från början. Innan  bearbetningar görs av
originalmaterialet, så får vi alltid ett godkännande av
ursprungsförfattaren. Den lättläst bearbetningen får man se
som en genre i sig, att jämföra med t ex en filmatisering av en
bok. Vi kallar för en “återberättelse”. Om inte den gjordes skulle
vissa grupper stå utanför vårt gemensamma kulturarv i form av
litteratur som de flesta känner till. För andra fungerar de
lättlästa versionerna som en inkörsport till annan litteratur,
sedan kan det vara möjligt för dem att läsa originalversionen.
Precis som att det är lättare att läsa boken när man sett
filmen.

Blir inte det lättlästa språket
utarmat och förvanskat?

Även det lättlästa språket är variationsrikt och har utvecklats
mycket över åren. Det finns olika nivåer av lättläst, där de
svårare varianterna närmar sig normalprosa eller “klarspråk”. De
lättaste varianterna ger en möjlighet för personer med stora
svårigheter att läsa att få ta del av litteratur på sina villkor.
Även det lättaste språket kan vara färgstarkt och levande. I
samhällsinformation och nyheter ges en möjlighet att nå ut med ett
budskap till alla medborgare, vilket är en förutsättning för att en
demokrati ska fungera.

Hur vet man att lättläst
fungerar? Finns det forskning på området?

Vi har lång erfarenhet av lättläst − närmare 30 år. Vi vet
att det praktiska användandet fungerar, av de signaler vi får och
från de användargrupper vi testar texterna gentemot. Vi har tagit
flera initiativ till att sätta igång nya forskningsprojekt. Både
utifrån pedagogisk och grafisk utgångspunkt. Det har suttit och
sitter flera forskare i vår styrelse. Vi samarbetar med
forskarnätverk. Men visst behövs det ännu mer forskning, vilket vi
också arbetar med kontinuerligt.

Räcker det inte med så
kallat “klarspråk”, behövs verkligen lättläst också?

Klarspråk är ett klart och tydligt språk som alla myndigheter
uppmanas att använda i sin information. Klarspråk riktar sig till
dem som inte har uttalade lässvårigheter.

Lättläst är för de personer som är läsovana eller har
lässvårigheter och som inte kan tillgodogöra sig information på
klarspråk. Det ena utesluter inte det andra, utan de två
språkformerna kompletterar varandra. Tar vi bort lättläst till
förmån för klarspråk utesluter vi många läsargrupper som då missar
viktig information.

Studier visar att 13 % av den vuxna befolkningenhar stora
lässvårigheter. Många av dessa behöver lättläst information.
Klarspråk och lättläst kompletterar alltså varandra.

Är det inte tekniken som är
viktigast för att skapa tillgänglighet för alla?

Tekniken är viktig. Självklart ska vi ta hjälp av tekniken så
mycket vi kan. Centrum för lättläst deltar aktivt i diverse
teknikprojekt, till exempel E-centerprojektet som ska ta fram
tekniska lösningar för att underlätta teknikanvändandet i sig. Men
även om man tar hjälp av tekniken finns det grupper som behöver
textinformationen på ett lättläst språk. Texten går oftast inte att
utesluta helt. Dessutom ska det finnas en valfrihet, de som
föredrar att läsa ska också ha rätt att göra det utifrån sina
förutsättningar. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Är det möjligt att
skapa en lättläst text som passar för alla målgrupper?

Lättläst litteratur finns på olika svårighetsgrader, Lätt,
lättare, lättast. Samhällsinformation skrivs alltid med läsaren i
åtanke, VEM vänder sig informationen till? Men det har också visat
sig att en och samma lättlästa text kan passa för många olika typer
av användare.Vi testar regelbundet av texter i olika
användargrupper, och där kan vi se att till exempel nya invandrare
behöver väldigt lätta texter, liksom flera andra grupper vilka vi
vänder oss till (se målgrupper).

Kan
man förenkla för mycket, så att det viktiga budskapet i
samhällsinformationen går förlorat?

Budskapet står alltid i fokus. Vi går noggrant igenom med
uppdragsgivaren vad de vill få ut till målgruppen innan vi sätter
igång arbetet. Det är snarare “kringinformationen” som förenklas
och kortas ned. Huvudbudskapen förtydligas snarare. Våra texter
godkänns alltid av uppdragsgivaren innan de går ut till
målgrupperna.

I bearbetningar av böcker är det alltid huvudberättelsen som
lyfts fram. Det ska vara enkelt för läsaren att följa med i
berättelsen och att utifrån sina förutsättningar kunna ta till sig
vad boken går ut på. Boken kortas ned en del vilket innebär att
“kringinformation” som inte är väsentlig för huvudberättelsen, blir
det som får falla bort. För oss är det viktigaste att behålla de
färgstarka och levande berättelserna.

Det är betydligt vanligare att det viktiga budskapet i
samhällsinformation går förlorat för att det är för krångligt
skrivet. Allt som skrivs riskerar att gå förlorat beroende på om
det är bra eller dåligt skrivet. Det innebär förstås att frågan kan
besvaras med Ja: Visst går det att förenkla för mycket liksom det
går att komplicera för mycket.  Därför måste lättlästa texter
läsas igenom många gånger av flera personer som granskar för att se
om innehållet är korrekt.

Har ni material på engelska
eller på andra språk?

Vi ger inte ut böcker på andra språk, då det inte hör till vårt
uppdrag.

Våra böcker har översatts till bland annat norska, danska och
japanska.



Vi har tidigare gjort lite material på engelska, men inget av detta
är aktuellt nu.

Nypon och Hegas förlag ger ut lättlästa böcker på engelska.

Frågor om 8 SIDOR

Finns det tidningar som 8 SIDOR i andra
länder?

Ja, det finns liknande tidningar i Finland
(Selkoo/Uutiset/LL-Bladet), Belgien (Wablieft), Holland (Okee
kraant), Norge (Klar Tale) och Danmark (Overblik).

I Italien, Grekland, Rumänien, Tjeckien, USA och Nya Zeeland har
det också periodvis publicerats nyhetstidningar för personer med
funktionsnedsättningar eller för invandrare eller skolbarn. Det
finns alldeles säkert exempel från flera andra länder men det finns
ingen förteckning över dessa.

Jag har inte fått 8 sidor. Vem kontaktar
jag?

Du kontaktar 8 SIDORs kundtjänst 08-799 63 12

eller [email protected]

Jag vill prenumerera på 8 SIDOR, hur gör
jag?

Du kontaktar 8 SIDORs kundtjänst 08-799 63 12

eller [email protected], eller gå
in på www.8sidor.se

Om jag vill göra en adressändring på min 8
SIDOR-prenumeration, vem kontaktar jag?

Du kontaktar 8 SIDORs kundtjänst 08-799 63 12

eller [email protected],

Jag bor utomlands – hur kan jag betala min
faktura?

Betala till: Nordea, Box 16081, 103 22 Stockholm

Ange SWIFT-code och IBAN-nummer som står på fakturan.

Ange även Fakturanummer.

Frågor om LL-böcker

Vilka olika möjligheter finns att köpa böcker av
er?

Alla böckerna finns tillgängliga i vår webb-bokhandel och du
beställer dem på vår hemsida www.ll-forlaget.se. Två
gånger per år presenterar vi den nya utgivningen i Boktidningen
Lättläst tillsammans med andra aktuella lättlästa titlar från
LL-förlaget. I boktidningen finns en beställningslista som du
skickar till oss. Du kan också mejla till [email protected]. En stor del
av utgivningen finns också tillgänglig via andra kanaler. I den
fysiska bokhandeln kanske du först måste beställa våra lättlästa
böcker innan du kan hämta dem.

Hur snabbt kan jag få leverans av böcker?

Du ska ha din bok inom vecka från beställning. Behöver du få din
leverans snabbare så meddela det så försöker vi skicka den så fort
det går.

Om jag vill skriva en lättläst bok, hur går jag
vidare?

Du kan skicka in synopsis på en idé eller ett färdigt manus, men
ta gärna reda på lite om förlaget innan du gör det. Låna en
lättläst bok på biblioteket eller läs utdrag ur böckerna på vår
hemsida. De flesta av våra böcker har frasanpassat radfall, men det
är inget du behöver anpassa dig till när du skickar in manus. Vi
ger inte ut rena barnböcker, ditt manus bör vara från nio år och
uppåt. Alla idéer är välkomna, från fakta- till ungdomsböcker, just
nu efterlyser vi särskilt skönlitteratur för vuxna.

Hur gör jag om jag har förslag på klassiker eller
aktuella böcker som borde finnas på lättläst språk?

Förlaget använder professionella skribenter, oftast etablerade
författare eller journalister som bearbetare. Men vi tar gärna emot
förslag på titlar att återberätta. Det går bra att mejla
redaktionen med förslag.

Hur gör jag om jag har förslag på nyskrivna
LL-böcker?

Vi tar gärna emot bokförslag. Mejla gärna dina förslag till
redaktionen.

Vilka böcker väljer vi att återberätta till
lättläst?

När det gäller Klassikerserien väljer vi titlar som är
världsklassiker som Odysséen, Brott och straff och Kameliadamen,
berättelser som fortfarande fängslar läsare idag. På samma sätt
väljer vi svenska klassiker med verk av bland annat Selma Lagerlöf,
August Strindberg och Harry Martinson.

När vi väljer aktuella böcker blir det titlar som fått stor
genomslagskraft och därför ofta önskas av våra läsare. Det kan vara
deckarförfattare som Sjöwall-Wahlöö och Håkan Nesser eller breda
berättare som Imre Kertész, Jan Guillou och Elsie Johanssson. Vi
försöker vara så aktuella som möjligt när det gäller teman och
författare och har redan böcker av John Ajvide Lindqvist och Johan
Theorin.

Varför har ni inte fler böcker på nivå 1?

LL-förlaget producerar varje år en handfull titlar på nivå 1.
Definitionen av nivå 1 är att texterna ska vara korta och skrivna
med vardagliga ord som de flesta förstår. Böckerna är alltid
illustrerade för att även en person som har stora svårigheter att
läsa text, ska kunna ta till sig innehållet.

Läsarens intresse och erfarenhet är viktig, därför låter vi
författare som har kunskaper om intellektuell funktionsnedsättning
skriva flera av våra böcker.

Handlingen i böckerna utspelar sig till exempel i och utanför
gruppbostäder, i dagliga verksamheter, i fritidslokaler, på
utflykter och danslokaler. Personerna stöter på de problem och
glädjeämnen som en person med intellektuell funktionsnedsättning
ofta råkar ut för, som i böckerna Sista dansen och Drömmen om
Danskungen. Tänk också på att läsare med ett specialintresse ofta
kan läsa böcker på en högre nivå. LL-förlaget värnar om gruppen
personer med intellektuell funktionsnedsättning och tar gärna emot
förslag och idéer.

Finns alla era böcker på biblioteket?

Många bibliotek har en del av LL-förlagets lättlästa böcker men
långt ifrån alla bibliotek har samtliga titlar och tyvärr inte
alltid det senaste i utgivningen. Fråga dem gärna så kan de säkert
ta in de böcker du önskar låna.

Jag bor utomlands – hur kan jag betala min
faktura?

Betala till:

Nordea, Box 16081, 103 22 Stockholm

Ange SWIFT-code och IBAN-nummer som står på fakturan.

Ange även Fakturanummer.

Frågor om Läsombud

Vad gör läsombuden?

Personal, anhöriga och andra som hjälper i vardagen kan bli
läsombud. Läsombud ger läsmöjligheter för den som inte kan eller
orkar läsa själv. Läsombud finns i olika personalgrupper och man är
läsombud som en del av sitt vanliga arbete. Läsombudet ansvarar för
att det ordnas läsestunder med högläsning, berättar om lättläst,
ordnar biblioteksbesök och stimulerar sina kollegor att läsa
högt.

Jag vill utbilda mig till läsombud. Vem tar jag kontakt
med?

Ta kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan i din kommun eller
densamma i närmaste större stad.